tisdag 19 augusti 2008

En ny och spännande dag på kanalerna


Nästa morgon sken solen, kanalen var spegelblank i den vindlösa omgivningen. Alla andra fartyg utom vårt hade avgått trots att klockan inte var mer än halv elva...
Frukostäggen blev bra liksom resten av dagen, som avnjöts i sakta mak söderut på kanalerna genom det vackra landskapet, med ett undantag;
Väl inne i första slussen slog vi oss i slang med en herre som hade en engelsk Seagull utombordare från industrialismens begynnelse.



”The best outbord engine in the World” stod det på det friliggande svänghjulet. Har själv haft en sådan vilken jag under flera år försökt att starta, dock utan framgång.Under tiden vi lyssnade på hans utläggningar om hur förträfflig och genial motorn var sjönk vattennivån sakta och nästan omärklig i slussen med resultat att båten blev hängande i luften då jag förtöjt ordentligt för att inte kastas runt bland strömvirvlarna. Alla andra satt och håll förtöjningarna i sina händer och matade ut snörena i lämplig takt. Som tur var hade jag en äkta samekniv, med handtag av polerad fjällbjörk och renhornsinläggningar samt handsmitt rakbladsvasst knivblad, till hands.


Blev tvungen att kapa trossarna, då knutarna satt som berget, varefter båten föll ner i slussvattnet med ett plask. Sänder min förre kollega Uffe en tacksamhetens tanke för utan hans omtanke att ge mig kniven då jag stack till sjöss hade vi förmodligen blivit hängande på slussväggen och kommit i tidningen.
Utanför slussen stod två lodisar som hade tjuvfiskat men just blivit tagna på bar gärning av sjöpolisen som ryckt ut med sitt stora patrullfartyg för att skipa rättvisa. Pekade skadeglatt finger åt dem innan vi seglade vidare.


Solen sken, jag visslade en glad trudelutt flera gånger och korna betade belåtet av det gröna mustiga gräset som kantade kanalen. Även fåren bräkte och såg nöjda ut.


Framme i Zoutkamp fick vi assistans av en bogserbåt med förtöjningen och beslöt att hålla kväll. Lördagen den 16:e augusti på kvällen.


Hittade ett litet rökeri där vi handlade fyra ganska vackra och mycket goda rökta fiskar, två magra platta och två feta runda rumphuggna. Vad det var för sort vet jag dock inte.


Vidare till speceriaffären där vi spenderade halva hushållskassan. Dieselmacken hade helgstängt så där låg vi gratis med båten. Sedan var vi så utmattade att den här jycken somnade omedelbart när han fick syn på oss.


Att klämma en krumelur var bara att drömma om


En kvällspromenad efter middagskalaset där vi kalasat på våra rökta fiskar, plus en stunds njutning i fullmånens sken innan vi rullade till kojs mätta och belåtna.


En partiell månförmörkelse fick avsluta en fin dag.

Full eller halvfull måne men nykter besättning!

4 kommentarer:

Tobbe Cederquist sa...

Hej Ulf. Det är verkligen underhållande att läsa din blogg. Hoppas att du fortsätter att skriva.

Min käre bror Lars seglade som maskinbefälselev på Stureholm en gång i tiden. Kul att ni seglat på samma fartyg.

Befinner mig på Lidingö. Är på besök hos min cansersjuke bror Jan. Hade varit trevligare att ha ett annat ärende till det gamla landet.
Återvänder till värmen hemma den 26/8.

Önskar er fortsatt lycklig resa genom kanalerna.

Tobbe.

Anonym sa...

Hej igen gamle kompis!

Du har en underbar begåvning att kunna skriva så levande och roligt. Fina bilder får vi se och gourmet världen tycks följa dig även på havet. Mmm, vilka läckra måltider som avnjutes på "övre däck".

Jäkla otur du haft med vädret, men vi hoppas det blir bättre ju längre söderut du kommer. Men ta det säkra för det osäkra och vänta alltid in ett "väderfönster" även om det tar tid. Vi borde ha lärt oss den hårda vägen men lika förbaskat går vi ideligen på vädergudarnas ohederliga utfästelser i det grodhavet vi för närvarande befinner oss i.

Om jag skulle glömma detta senare, så säger jag det nu, Gå så långt ut från kontinentalsockeln i Biscaya du kan, eller följ kusten runt. Det kan gå otrevliga brottsjöar långt före och en bra bit efter när det grundar upp från Atlantdjupen. Lågtrycken orsakar den sjön ett par dagar före sin ankomst.

Denna gången har jag varit snäll och inte retats med dig. Undrar hur länge det kan hålla? Men när du väl är över Biscaya bör jag nog hålla truten och vara snäll för då har jag inget större försprång i långseglingens mystik längre.

Skepp ohoj från

Bondlurken

Unknown sa...

Hej Uffe,
äntligen har jag fått tillgång till din blog. Det är inte utan man blir lite sugen på att lämna landet.
Lycka till med den fortsatta resan.

Ulf sa...

Nu blev jag nyfiken på vem "Bo" är???
Skicka gärna ett mail och berätta.
(ulfbergers310@msn.com)
Uffe