Grodhavet

Ijsselmeer är en stor sötvattensjö full med kväkande grodor liksom Vänern och har för närvarande funnit sig tillrätta strax norr om Amsterdam. Det salta havet utanför försöker ideligen bryta genom vallen som skiljer det från Ijsselmeer och dränka Holländarna.
Slussade ut från Staden Lemmer, som i sin tur ligger norr om Ijsselmeer, vid tretiden på eftermiddagen onsdagen den 20 augusti.
Ack vad tiden går fort när man upplever trevliga platser i en harmonisk fas av livet. Känner ofta en varm våg av tacksamhet inombords över att få ha det så bra även om det nu blev hård kryss med revade segel i en oväntat krabb sjö. Dessutom sötvatten som ideligen spolade över däck och stänkte ner min frisyr så fort jag tittade förut över sittbrunnskapellet.

Mötte många fina äldre Nederländska ”Skutsjer” som seglade med de så karaktäristiska sidsvärden nedfällda i sötvattnet.

Ett gäng sillgrisslor slog följe med oss och det var underhållande att studera deras fiske från sittbrunnen där vi satt hopkurade i regn och rusk.

Framåt kväll var vi halvvägs mot Amsterdam och beslöt oss för att hålla kväll i en marina på östra sidan av sjön där en av två slussar i barriären som delar den mitt av fanns.
Två grodmän övade sig att leta efter drunknade och annat skräp som kan tänkas ligga på hamnbassängens botten.

Rena varma fina gratisduschar fanns att avnjuta på bryggan alldeles invid båten. Dessutom fanns det besvärande nog ingen plats att betala hamnavgiften på och ingen hörde av sig i frågan.

Har försett båten med hjälpmotor som fungerar på samma sett som en flygplanspropeller. Dock inte lika effektivt men fiffigt nog går den även att använda under vatten så jag brukar dra nytta av den då jag far iväg med gummibåten då jag är för lat för att ro längre sträckor.

Nästa morgon drog vi vidare utan att besök av någon från hamnen och sparade därför några kronor som vi naturligtvis gärna betalt för servicen.

Amsterdam, here we come!