måndag 18 augusti 2008

Ön Borkum

Namnet på öns rev, Borkum Riff, delas med en piptobak som jag i späd ålder blev grön i ansiktet av och som även den fick mig att kräkas då jag och mina större och vanare kamrater smygrökt. Rev fanns det gott om men som tur var bara bestod av sand eftersom jag försökte segla rakt över ett sådant som tyvärr var för grunt. Som jag tidigare skrev, ”resan började och slutade bra”, så det är inget att spilla tid på att orda mer om här. Lite bottenfärg hit och dit… Hursomhelst kräktes jag inte av att vara där då jag inte röker längre och vi hade fast mark under fötterna igen så vistelsen blev riktigt angenäm i sällskap med min vackra kvinnliga gast.

Vi kände oss riktigt inblåsta

åt därför god och näringsriktig mat

på inspirerande lokal

och läste i böcker av Hasse Alfredsson. Såg även en av hans gamla filmer, ”Ägget är löst”, som finns i fartygets filmarkiv samt gjorde en trevlig utflykt med tåg in till den lilla staden på västsidan av ön.




Lågvatten

Fick under dagen även inspiration att byta smörjolja och filter på huvudmaskin, fylla batterierna, bottensuga SB:s bunkertank och låta provet settla för att konstatera att inget vatten eller någon olämplig skit finns i dieseloljan. Så var icke fallet vilket bekräftar att jag valt hederliga bunkerleverantörer hittills.


I hamnen bakom oss vid flytbryggan som vi låg förtöjda vid låg en brädseglare som ruffat sin bräda. En i många flanörers tycke ganska piffig idé. Tänk att få vara ett med sin bräda dygnet om.



Träffade också på våra bekanta Kaj och Börje från Helgoland som var ute och öluffade.

Kaj och Börje tittade senare under dagen in på lunch i yachthamnen.

Ett schapp i stan hade en målning av Neptunus i ett av sina fönster vilket väckte gamla minnen från 1970 till liv. 


Närmare bestämt juldagen den 25:e december då jag för första gången passerade ekvatorn ombord på Broströmkoncernens gamla elevfartyg m/s Travancore ex Stureholm och i sedvanlig ordning blev döpt och upptagen i Neptunus mäktiga och blöta rike.

Ekvatorpassage Atlanten 1970

Skönt att ha det avklarat då det är en ganska påfrestande och dramatisk händelse med allvarliga inslag av både pennalism och sadism.

Dopintyg från m/s Travancore 1970

Frukost i vårt lilla praktiska uterum.

Ägnade dagen åt att tvätta allt som gick att hitta i gömmorna. Frapperades av att jag endast hade ett par kalsonger och ett par sockor bland smutstvätten efter två veckor ombord.
Kopplade även in mina nya högtalare i sittbrunnen. Ett ganska avancerat arbete som krävde varmluftslödning för att bli bra. Gamla kunskaper som kommer väl till pass som utlämnad långseglare.


och min vackra kvinnliga gast kantade Svenska flaggan som blåst sig trasig i det tidigare ovädret. Väderleksutsikterna lovar svagare vindar och allmänt bättre väder framöver så vi börjar göra oss mentalt förberedda på snar avfärd mot Holland.

Det är inte klokt vad mycket man får uppleva

Inga kommentarer: