måndag 18 augusti 2008

Väderhålet


Som sagt, det blev till att bege sig till sjöss på ett av de värre haven i Nordeuropa. Tyska bukten. Det började bra och slutade bra. Att ligga i hamn för länge är dock inte bra, man blir försoffad, bortskämd och bekväm. Att komma till sjöss och få kräkas lite igen är bara härdande och råder effektivt bot på alla romantiska fantasier om fullmånar i Söderhavet etc. Här gäller den bistra verkligheten. Det där med ekluten ni vet.
Efter att ha pejlat runt bland experterna på Yachtklubben, lyssnat på Betsie, gubbarna på bryggan, den tyska rundradions väderspådomar och en gentleman med en femtiofotare som tyckte att böljorna var alldeles för höga utanför Bremerhaven etc, samt snurrat runt bland vädersajterna på Internet, blandade jag ihop en lämpligt bra kompott som blev till ett litet lagom hål och fattade beslutet att avsegla.

Det såg ganska hyfsat ut hos www.dmi.dk (Danske metrologiske institut) som nästan alla skånska seglare är familjära med. Vet av egen erfarenhet att de brukar ha klart för sig fast de är danskar.


Betsie 62 år och ensamseglare

Lämnade vid högvatten men fick chattra lite i VHF:en för att få upp bron så vi kunde lämna hamnbassängen i marinan. Ut ur Cuxhaven seglade ett formligt lämmeltåg av gelikar som också väntat på det lilla ”hålet” i vädersystemen och var destinerade sydvästvart liksom som vi. Kvällen var fin men sjötrafiken i bukten kaotisk.


Det ena fartyget, mer eller mindre upp eller nedlastat, efter det andra svischade förbi i båda riktningarna och det gäller att hålla sig på sin kant bredvid deras sjötrafikled annars riskerar man böter. En ganska rimlig summa i € men då det blir tio gånger så mycket i svenska pengar gäller det att sköta sig.
Natten kom med lagom vind för en sträckbog ner längs de tyska Ostfrisiska öarna. Tror aldrig jag sett så många båtar överallt på en gång som utanför Bremerhavens västra angöring. Helt i paritet med en Whitbreadstart och deras följe med åskådarbåtar. Ro-ro båtar, Wallenius megastora biltransportfartyg, tankbåtar, styckegodsare, container-jagare, bananbåtar, segelbåtar, aktiva trålare, bogserbåtar, mudderverk, kajaker och Gud vet allt.
Utan min vackra kvinnliga gast, papegojan, radar, AIS och pilotglasögon skulle det ha blivit kaffeved av mitt fartyg i mörkret. Dessutom en helvetisk krabb sjö vilken alla tidigare varnat för.

Som sagt, jag kräktes åter. Inte bara en gång utan hela natten. Planerna var att runda Borkum Riff (rev) och söka nödhamn på ön Borkum när hålet blivit ersatt av GALEWARNINGEN vilket det blev precis när vi förtöjt oss nästa dag.


Då brakade helvetet loss omedelbart med ösregn och styv kuling. Tamparna med kraftiga gummidämpare dubblerades inför det tilltagande ovädret. Imorgon skall det blåsa upp emot 25 m/s.
Det var en höjdare att få kura ihop oss under sittbrunnstältet med nygräddade pannkakor, vispgrädde och den goda hemgjorda sylten jag fick av John vid avfärden i Domsten.

Nu väntar Ö-liv ett par dagar

Inga kommentarer: