Som sagt dagen började bra. Alltid uppfriskande att få stiga upp extra tidigt så man har god tid på sig att vakna upp ordentligt. Att få ha sin hjärtevän ombord och dela frukosten med är heller inte fel.
Det regnade lite och var allmänt grått och småmuggigt men vinden var bra och låg på för en kryss sydväst mot Amsterdam men först var vi tvungna att slussa. Detta förorsakar normalt inga problem längre då vi börjar bli både samspelta och erfarna även med den konsten.
Strax söder om slussen låg den stora flygande Holländaren s/s Skutsje på svaj. Skutsje är en råtacklad toppsegelskonare och ett av drottningens stolta men ålderdomliga örlogsfartyg och dessutom namne med min gamla husbåt i Stockholm som låg vid stadshuset på Norrmälarstrand, en Holländsk Tjalk, som hette "Us Skutsje" och betyder "vår lilla skuta". En av drottningens vuxna söner, Heliogabalus, är för övrigt konteramiral ombord. En hård men rättvis sjöman enligt hörsägen längs kanalerna.
Huijtjaam och jag seglade till sjöss ihop på sjuttiotalet (nittonhundra) i en gammal shelterdäckare där han mönstrat eldare, mest på skoj men även för att komma ifrån sin tjatiga kärring hemma i Amsterdam.
Han hade hand om fartygets stora Babcock & Wilcox donkeyboiler viken krävde sin man när ångtrycket blev för lågt. Musikalisk som han var redan på den tiden hade han lärt sig Evert Taubes berömda ”Eldarevalsen” utantill på svenska vilken hjälpte honom att stå ut med den ofta mördande hettan i fartygets pannrum.
Hursomhelst kryssade vi på mot Amsterdam, nu år 2008, för en hård sydlig styv bris. Vi blev tvingade att göra flera slag och tampas med en Bavariabåt som gjorde förvånansvärt bra fart över grund på grund av den extra gynnsamma lokala medströmmen vilken vi saknade.
Många stolta segelfartyg svischade förbi hela tiden tills vi kom fram till Amsterdams stadsgräns och första sluss in till de centrala delarna. Bland annat denna vackra ”hundraelva”.
Framemot sen eftermiddag var vi helt odramatiskt inslussade och stävade mot centrum av den berömda staden med alla sina kanaler och husbåtar.
Hittade av en händelse den lilla trevliga marinan ”Sixhaven” mitt för Amsterdams centralstation.
Efter en del avancerade manövrar och diverse annat tricksande med hjälp av alla förståsigpåare som samlats på kajen i den klaustrofobiskt trånga och överfulla marinan, låg vi snart förtöjda på en utmärkt skyddad och trevlig plats med gratis internet och skälig dygnsavgift.
Hamnkontoret i Sixhafen
Strax söder om slussen låg den stora flygande Holländaren s/s Skutsje på svaj. Skutsje är en råtacklad toppsegelskonare och ett av drottningens stolta men ålderdomliga örlogsfartyg och dessutom namne med min gamla husbåt i Stockholm som låg vid stadshuset på Norrmälarstrand, en Holländsk Tjalk, som hette "Us Skutsje" och betyder "vår lilla skuta". En av drottningens vuxna söner, Heliogabalus, är för övrigt konteramiral ombord. En hård men rättvis sjöman enligt hörsägen längs kanalerna.
Hms/s Skutsje
http://www.youtube.com/watch?v=YvBHdw-EqLM
Ett av många lustiga sammanträffande under den här resan var att jag av slussvakten fick veta att vi hade en gemensam bekant ombord på Skutsje, nämligen musikern Huijtjaam Rubenovitz som spelar klarinett i samklang med fartygets näpna gosskör. Denna gosskör består av skollediga Holländska sjöscouter som passar på att få lite sjöpraktik under sommarlovet.http://www.youtube.com/watch?v=YvBHdw-EqLM
Huijtjaam och jag seglade till sjöss ihop på sjuttiotalet (nittonhundra) i en gammal shelterdäckare där han mönstrat eldare, mest på skoj men även för att komma ifrån sin tjatiga kärring hemma i Amsterdam.
Han hade hand om fartygets stora Babcock & Wilcox donkeyboiler viken krävde sin man när ångtrycket blev för lågt. Musikalisk som han var redan på den tiden hade han lärt sig Evert Taubes berömda ”Eldarevalsen” utantill på svenska vilken hjälpte honom att stå ut med den ofta mördande hettan i fartygets pannrum.
Hursomhelst kryssade vi på mot Amsterdam, nu år 2008, för en hård sydlig styv bris. Vi blev tvingade att göra flera slag och tampas med en Bavariabåt som gjorde förvånansvärt bra fart över grund på grund av den extra gynnsamma lokala medströmmen vilken vi saknade.
Många stolta segelfartyg svischade förbi hela tiden tills vi kom fram till Amsterdams stadsgräns och första sluss in till de centrala delarna. Bland annat denna vackra ”hundraelva”.
Framemot sen eftermiddag var vi helt odramatiskt inslussade och stävade mot centrum av den berömda staden med alla sina kanaler och husbåtar.
Hittade av en händelse den lilla trevliga marinan ”Sixhaven” mitt för Amsterdams centralstation.
Efter en del avancerade manövrar och diverse annat tricksande med hjälp av alla förståsigpåare som samlats på kajen i den klaustrofobiskt trånga och överfulla marinan, låg vi snart förtöjda på en utmärkt skyddad och trevlig plats med gratis internet och skälig dygnsavgift.
På outgrundliga vägar hade min gamle vän och förre arbetskamrat Huijtjaam fått nys om att vi var i antågande och därför tagit med sig sin yngre kusin Ibbie"hippie"Ibsen (som spelat med i den Holländska uppsättningen av "Fiddler on the Roof" en gång i tiden), förövrigt med Danskt påbrå, till den lilla hamnen för att överraska oss med att tillsammans spela en glad kycklingpolka när vi förtöjt.
Det var rörande vackert och i kombination med det kära återseendet kunde jag inte låta bli att bli lite fuktig i ögonen. Huitjaam hade tagit på sig den smalbrättade finhatten av svart nappa och Ibbie hade en ny keps för att han också skulle göra ett gott intryck på oss.
Amsterdams pompösa station
Senare framåt kväll lade vi upp en strategi som i stora drag gick ut på att vi skulle unna oss ett skrovmål på någon trevlig uteservering då det var lagom ljummet i luften samt att ta en tur till Orust på Tjörn över helgen för att titta på ny båt om behov skulle uppstå. Evenemanget ”Öppna varv” skulle nämligen gå av stapeln under förestående helg.
Virrvarret av kanaler, mångfalden av husbåtar i alla dess olika skepnader och den smått kaotiska cykeltrafiken gjorde promenaden på stadens trottoarer både spännande och njutningsfull.
Cyklar, cyklar och åter cyklar
Holländaren i sig har ett genuint odlingsintresse, inta bara för tulpaner, utan även för andra konstiga växter.
Fröer att använda för egenproduktion fanns att köpa överallt. Likaså rökpipor att elda upp ogräset i. Personligen röker jag bara lakritspipa och dricker läskedryck så det var inte av något meningsfullt intresse att fördjupa sig i saken.
Kvällsmaten, vilken vi intog på uteserveringen hos en liten trevlig restaurang för en rimlig europeisk peng, var en riktig höjdare och gjorde att vi såg fortsatt ljust på tillvaron.
Avslutade den fina dagen med ett par riktigt goda jordgubbsbakelser. Vi åt upp dem och borstade tänderna innan vi lagom trötta somnade gott ombord i vår lilla hemtrevliga sovhytt.
Livet som Friherre är gott det också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar