Ett våldsamt oväder hade härjat längs kusten här nere i Frankrike och både Nice och Marseille var utan ström en tid. Själv har jag båten i Toulon mellan de två drabbade städerna och då hamnen ligger extremt skyddad var jag aldrig orolig.
Hade tänkt åka tillbaka till Rivieran med Malmö Aviation men då man lagt ner sina linjer dit fick det bli med en konkurrent istället.
Strosade runt och njöt av det fina vädret, palmerna längs strandpromenaden och det vackra blå Medelhavet. Tog sedan tåget fram på sen eftermiddag med en biljett som blivit ogiltig tack vare den oplanerade extra tiden i Sverige. Brydde mig dock inte om att lösa någon ny och det gick bra ändå.
Väl framme i Toulon där jag lämnade båten för snart tio dagar sen fanns nu ingen båt! Det hade hunnit bli kväll och lite småkyligt. Hamnkontoret var igenbommat och där stod jag med mitt bagage som en akterseglad jungman. Övertalade mig själv att en båt inte kan försvinna bara så där. Någonstans finns den om den inte brunnit upp eller förlist och sjunkit till botten. Antingen var den stulen eller också hade man flyttat den. Bestämde mig för att utgå från det sista scenariot och började det mödosamma letandet i mörkret bland säkert över tusen båtar.
Jodå den fanns och jag hittade den ganska omgående helt oskadd, väl förtöjd och med elkabeln ansluten till landströmmen. Det kändes bra att ha någonstans att krypa till kojs då det börjat bli kyligt på nätterna.
Dagen efter gjorde jag upp med hamnkapten som var vänligt sinnad trots att jag lämnat båten vid en privat kaj och man blivit tvungen att flytta den. Betalade för ytterligare tre dagar då jag beslutat att åka tillbaka till Nice under helgen för att delta i ett internationellt konvent,"The Road to Freedom". Ett tema som passar mig utmärkt då jag allom bekant blivit befriad från träldomen och färdas på frihetens, om inte väg, så hav. Skit samma.
En gammal bekant, som bor i Florida, arbetar på Gibraltar och har fästmö i Nice skall också dit och ser fram mot att få träffa honom där. Konventet avslutas med en galamiddag under lördagskvällen på Hotell Plaza vid hörnet av Avenue Gustav V och Avenue du Suéde.
Passade på att fixa lite ärenden och inköp under förmiddagen, utnyttja McDonalds WiFi under lunchen och sedan ta bussen upp till Rivierans enda linbana
vilken går upp till Mont Faron där man förutom en fantastisk utsikt även har en djurpark med det mesta i kattväg. Stort som smått.
Jag hade min cykel med mig för att spara busspengar på återfärden och istället bekvämt, och utan annan ansträngning än att bromsa, ta mig hem till båten då det var nedförsbacke hela vägen. Nu hade busschauffören synpunkter och delgav mig dem. Cyklar fick icke medföras på bussen. Jag fällde då ihop min trollericykel till en handväskas storlek och gjorde ett nytt försök.
Nix, det var fortfarande en cykel. Jag stoppade den då i en väska som medföljde cykeln då jag köpte den på gamla stan i Stockholm hos Nybrogatans Cykel och Motor. Nix, inte ens nu fick jag ta med cykeln då chauffören hävdade att han sett att jag stoppat den i väskan. Jag frågade om han var säker på att jag hade en cykel i väskan och det var han. Bussens samtliga passagerare som nu var livligt engagerade i fallet visade då empati och hotade att mobba honom varpå jag fick ta med min väska med cykeln i.
Skönt att man har fått sinnesro och slipper hetsa upp sig som på den tiden jag var träl, hade ont om tid och var lättretad.
Träffade även en kvartett från ett Ryskt teatersällskap som just gästspelade i staden och gjorde reklam för sin pjäs vilken handlade
tanks och
artilleripjäser på berget.
Insprängt i berget låg ett litet kapell, förmodligen ett gammalt skyddsrum där jag stillade mig en stund och tände ett ljus för anhöriga och vänner som inte finns i livet längre.
På vägen ner till båten handlade jag lite rostade kastanjer och en kanin vilken jag smorde in med senap och örtkryddor samt späckade och ugnsstekte. Lät lite potatisklyftor puttra i spadet och det hela blev mycket gott, fett och närande vilket jag behöver nu när semestern är slut. Drack en hel flaska Evian, eau minérale naturelle, till maten.
Hade tänkt åka tillbaka till Rivieran med Malmö Aviation men då man lagt ner sina linjer dit fick det bli med en konkurrent istället.
Strosade runt och njöt av det fina vädret, palmerna längs strandpromenaden och det vackra blå Medelhavet. Tog sedan tåget fram på sen eftermiddag med en biljett som blivit ogiltig tack vare den oplanerade extra tiden i Sverige. Brydde mig dock inte om att lösa någon ny och det gick bra ändå.
Väl framme i Toulon där jag lämnade båten för snart tio dagar sen fanns nu ingen båt! Det hade hunnit bli kväll och lite småkyligt. Hamnkontoret var igenbommat och där stod jag med mitt bagage som en akterseglad jungman. Övertalade mig själv att en båt inte kan försvinna bara så där. Någonstans finns den om den inte brunnit upp eller förlist och sjunkit till botten. Antingen var den stulen eller också hade man flyttat den. Bestämde mig för att utgå från det sista scenariot och började det mödosamma letandet i mörkret bland säkert över tusen båtar.
Jodå den fanns och jag hittade den ganska omgående helt oskadd, väl förtöjd och med elkabeln ansluten till landströmmen. Det kändes bra att ha någonstans att krypa till kojs då det börjat bli kyligt på nätterna.
Dagen efter gjorde jag upp med hamnkapten som var vänligt sinnad trots att jag lämnat båten vid en privat kaj och man blivit tvungen att flytta den. Betalade för ytterligare tre dagar då jag beslutat att åka tillbaka till Nice under helgen för att delta i ett internationellt konvent,"The Road to Freedom". Ett tema som passar mig utmärkt då jag allom bekant blivit befriad från träldomen och färdas på frihetens, om inte väg, så hav. Skit samma.
En gammal bekant, som bor i Florida, arbetar på Gibraltar och har fästmö i Nice skall också dit och ser fram mot att få träffa honom där. Konventet avslutas med en galamiddag under lördagskvällen på Hotell Plaza vid hörnet av Avenue Gustav V och Avenue du Suéde.
Passade på att fixa lite ärenden och inköp under förmiddagen, utnyttja McDonalds WiFi under lunchen och sedan ta bussen upp till Rivierans enda linbana
vilken går upp till Mont Faron där man förutom en fantastisk utsikt även har en djurpark med det mesta i kattväg. Stort som smått.
Jag hade min cykel med mig för att spara busspengar på återfärden och istället bekvämt, och utan annan ansträngning än att bromsa, ta mig hem till båten då det var nedförsbacke hela vägen. Nu hade busschauffören synpunkter och delgav mig dem. Cyklar fick icke medföras på bussen. Jag fällde då ihop min trollericykel till en handväskas storlek och gjorde ett nytt försök.
Nix, det var fortfarande en cykel. Jag stoppade den då i en väska som medföljde cykeln då jag köpte den på gamla stan i Stockholm hos Nybrogatans Cykel och Motor. Nix, inte ens nu fick jag ta med cykeln då chauffören hävdade att han sett att jag stoppat den i väskan. Jag frågade om han var säker på att jag hade en cykel i väskan och det var han. Bussens samtliga passagerare som nu var livligt engagerade i fallet visade då empati och hotade att mobba honom varpå jag fick ta med min väska med cykeln i.
Skönt att man har fått sinnesro och slipper hetsa upp sig som på den tiden jag var träl, hade ont om tid och var lättretad.
Träffade även en kvartett från ett Ryskt teatersällskap som just gästspelade i staden och gjorde reklam för sin pjäs vilken handlade
om hur man ockuperar och läxar upp Fransmännen. Man hade ställt ut en hel del rekvisita i form av
krigsfartyg på redden,
tanks och
artilleripjäser på berget.
På vägen ner till båten handlade jag lite rostade kastanjer och en kanin vilken jag smorde in med senap och örtkryddor samt späckade och ugnsstekte. Lät lite potatisklyftor puttra i spadet och det hela blev mycket gott, fett och närande vilket jag behöver nu när semestern är slut. Drack en hel flaska Evian, eau minérale naturelle, till maten.
Kaniner eller grodor, rätt kryddat går allt att äta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar