Stickan i Rillieux la Pape

Måndagen den 13:e oktober gick färden vidare ner mot Lyon där min vän Stickan bor med sin familj. Det var ett strålande vackert väder och nästan sommarvärme. På sina ställen mycket varningar, förmaningar, uppmaningar, och förbud på floden. Fogade mig därför efter bästa förmåga med hjälp av en fransk bilderbok som används av kanalfarare.

1) Förbud att färdas spikrakt
2) Förbjudet att färdas uppåt och nedåt
3) Förbjudet att vara döv
4) Förbjudet att färdas om det finns böljor
5) Förbjudet att ha sex under färd
6) Förbjudet att vara med i Vänsterns Helnykterhets Förbund

Ägnade en timme före lunch åt resultatlöst fiske. Det hoppade fisk runt båten hela tiden men ingen var intresserad av att bli fångad och uppäten. Det var tidvis så tät trafik att bilarna körde över varandra på broarna samtidigt som jag körde under och följaktligen också blev överkörd.

Stickan bor på en gammal bondgård från början av 1800-talet med sin unga, vackra och charmiga hustru Fabienne samt deras två studerande barn i Rillieux la Pape strax norr om Lyon.
På kvällen efter att jag förtöjt vid ett trevligt litet varv i Couzon au Mt d´Or (guldberget) cyklade jag uppför en halv mil lång backe och bankade oanmäld på deras bastanta entré varpå Stickan själv öppnade porten och något överraskad välkomnade mig till Rillieux.

Jag blev, under de dagar jag stannade, bjuden på den ena goda middagen efter den andra.

Fabienne är fantastisk på att laga mat och Stickan som kallas så både för att han heter Stig samt var lång och mager i sin ungdom har nu, tack vare Fabiennes oemotståndligt goda mat, fått lite mer normala kroppsproportioner. Mycket trevligt att ses efter så många år.

Tidigare ägare till gården höll kor samt odlade vindruvor och fina astrakanäpplen. Druvorna mognade och man gjorde vin. Äpplena mognade också men föll till marken och de man inte orkade äta upp fick ligga och ruttna bort. Det hade instiftats en lag att kornas spenar skulle tvättas med stark sprit så det inte kom bakterier och andra småkryp i den feta mjölken varför man fick tillstånd att jäsa fallfrukt och destillera fram hembränd Calvados. På så sätt kom de fina astrakanerna till nytta och slapp ruttna bort.
Tillståndet följde med generation efter generation och slutligen även när gården bytte ägare. Stickan har därför helt lagligt blivit hembrännare av rang. Nu smakar jag själv inte starkt så trots att jag blev trugad nöjde jag mig med att sticka näsan i kruset. Det luktade himmelsk, ja nästan som Kiviks äppelmust fast lite blommigare.

Stig är även hängiven hönsuppfödare och har eget hönseri med frigående hönor av rasen vit leghorn, ursprungligen framavlade bak Flädie lantmannaaffär alldeles vid kyrkan. Det hela började med att han hade ett par befruktade ägg med sig därifrån för att komma igång då han i unga år emigrerade till Frankrike via Singapore och Schweiz.

Stig har också under årens lopp utvecklat sin konstnärliga ådra och många av hans målningar finns idag representerade på Louvren i Paris. En del alster har han dock kvar i sin privata samling vilka pryder hemmet.

Inför min visit hade Stig hängt upp passande tavlor.

Vive la France!