Trafiken med pråmar kom igång redan vid sextiden på måndagsmorgonen efter att dessa legat still i lugn och ro över helgen. Pråmskepparna passar då på att lasta av sin lilla bil de brukar ha på akterdäck och åka och hälsa på sin fru. Själv har jag ingen fru och behöver därför ingen bil på akterdäck.
Svallet från de tätt intill passerande pråmarna väckte mig.
Det var en stilla, vacker, lite kylig höstmorgon och jag blev sentimental då jag med vällust kände den karaktäristiska höstkänslan genomsyra mina klara nyvakna sinnen. Fick till en god frukost i lugn och ro vilket bekräftas av bilderna.
Drack även som vanligt ett glas fet mjölk för att slippa bli urkalkad samt en kopp starkt presskaffe för att bli ännu lite piggare vilket jag faktiskt för det mesta är redan innan jag vaknar eftersom jag slutat arbeta och kan stiga upp frivilligt hur tidigt som helst.
Skrev lite under förmiddagen på min reseskildring vilken samtidigt utgör en del av den blogg jag håller igång under uppmuntrande kommentarer från vänner och bekanta där hemma och runt om i världen.
Har beslutat att försöka färdas sisådär några mil om dagen. Härligt att kunna köra ett par timmar, lägga till i någon liten by på landet och äta lunch, fortsätta till någon plats att förtöja vid för kväll och natt. Ta en cykeltur och konversera ortsbefolkningen samt göra annat trevligt som till exempel att gå på Wienercirkus.
Den som arbetar gör det av samma skäl som en höna lägger ägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar