GÅÅÅ!

So long, ses i maj 2009

Äntligen torsdag och avgång. Vilken dag, sol, lätt vind och en massa nära o kära vänner som gjorde avfärden till ett minne för livet.

Tack för att ni kom;

 Herman

Systerdotter Amelie och tvillingsyster Ylva

 John (+ 90 år), Gösta, Göran(ej i bild) och Bosse

Stitsfiligitsarna Henrik, Jonas och Magnus med Hövding Per

Jan och Jonte

 samt Lillemor, Björn och Kate, Claes, Christer, m.fl.

Tack för alla fina presenter; böcker, visdomsord, sylt, knäckebröd, choklad, minnes DVD, mm.

Gudmor döpte båten, lika vit som jag själv, med spenvarm skånsk lantmjölk. Ett verksamt vaccin mot alla lockelser på schappen i Antwerpen och andra främmande hamnar.

Avfärden gick på tid klockan tio och jag lyckades navigera båten ur hamn helskinnad.Hornet ljöd mellan pirarmarna och alla vinkade med tårar i ögonen. Själv kände jag mig morsk och modig som en sjörövare. Vinden var dock så svag och låg och stick i stäv att det blev gång för motor ner till Helsingborg med hela flaggspelet uppe.

Hade ett möte inplanerat där, samt möjlighet att fylla dieselförrådet till bredden på sjömacken. Träffade min trevliga vän Doris som fyllde år och bjöd på kaffe i Norra hamnen, kollade av båten och gav mig en farvälkram. Tack Doris!

Färden gick vidare ner till Hven där jag ankrade upp på redden vid öns nordvästkust och tog jollen in till stranden, för säkerhets skull med en vit flagga i aktern för att undgå att få stryk av lokalbefolkningen som är lömskare än både Barsebäckare och rödhåriga Limhamnare.

Hade oturen att omedelbart vid landstigningen stöta på Molle som satt på en sten och lögade sig i eftermiddagssolen i vanlig ordning. Molle har varit inspektör på luftfartsverket och har lärt sig att ta det lugnt. Efter avslutat fredssamtal med löfte om fri lejd lämnade jag ön och  fick sedan en fin kryss ner till Barsebäckshamn. Passade på att äta lite Ingelstakalkon i sittbrunnen under den njutningsfyllda seglatsen i kvällssolen. Måttlig avtagande bris och med en liten kanna pressekaffe hade jag det riktigt bra.

Danska marinens stabsfartyg "Harald Blåtand"

Min första dag på allvar befriad från träldomen var nu ett faktum även om jag fick nypa mig i båda skinkorna för att riktigt förstå att det var verklighet. Övernattade i Barsebäckshamn och till morgonkaffet fick jag kärt besök av Janne och Kristina. Janne och jag seglade till sjöss ihop under många år, Janne som kapten och jag själv som chief. Många kul minnen från den tiden. 
Seglar i skrivande stund under fartfylld kryss mot Falsterbokanalen. Skall strax gå under Öresundsbron. Perfekta förhållande med 6-8 m/s, 24 gr varmt och sol.

Väl till kaj i Falsterbokanalen innan kanalbron kom Lars-Erik, vår klippa på flygavdelningen under många år, ombord och inspekterade. Blev hembjuden på fika och en trevlig stund i trädgården.
Lars-Erik och Anita bor fint alldeles vid vattnet intill Foteviken. Gamla båtbyggartraditioner finns i tidigare generationer.
Två dagars fest på Fridhems Gård i Höllviken väntar. Min kollega Anders och hans Sally inviger sin nya restaurang, galleri etc med dunder och brak. Flyguppvisning och hundratals gäster. Blir säkert mycket trevligt med läskedryck och kakor.

Kalaspaus!

Klara, fäääärdiga....

I morgon torsd 31 juli kl 0930 blir det dop av båten, saft och kakor på kajen i Domstens hamn (plats #127) och hej då ca kl tio med glädje och sol!

Livet på en pinne

Livet bokstavligt på en pinne då jag likt en trädapa äntrade Hodies 15 meter höga mast under svåra förhållanden i Mölles hamn för att öva mig i mastklättring och samtidigt passa på att byta de strömslukande konventionella lanternglödlamporna mot LED-lampor (lysdioder) som inte drar någon ström alls om man får tro försäljaren som tog hutlösa 500:- styck för dem.  Faktum är att de drar försumbart lite ström och håller i princip i evighet. Beslöt att byta alla lampor i salong, sovhytter och på toaletten också. Dessa är betydligt billigare men dyra nog ända för att orsaka torka i börsen. Spar i gengäld på batterierna som alltid pockar på att hållas vid liv.

För alla "wannabees" kännedom ligger vi, jag och min vackra kvinnliga gast, just nu för ankar på redden utanför Anholts vita sandstrand på sydsidan av ön. Sol, 25 grader, morgonsimtur och frukost under sittbrunnens solsegel avklarade. Videoskypat med en gammal kollega som ligger med sin 50:ft-are i Estepona/sydspanien och ägnar sig åt samma tillvaro som jag har för avsikt att bedriva framöver.

Igår var vi på safari med jollen vid sälkolonin på nordspetsen av ön. Finfin naturupplevelse utan annat inträde än ödmjukhet och försiktig hänsyn med respekt för djurens revir. Massor av nyfikna sälar runt jollen.

Vem har bråttom? Inte vi...

Surprise

Tack kära vänner och kollegor för den trevliga och totala överraskningen.Tack för blommor,böcker, lotter, och grillkonst.

 

Tack Anna och Ulf m barn för att ni öppnade upp ert hem för oss alla.

 

 

 

Seglar iväg rörd långt in i hjärteroten och minns med glädje alla fina år vi fått ha ihop på Malmö Aviation. Detta lilla lyckliga flygbolag.

Kapsylbyte

Så var det dags för kapsylbyte. Till saken hör att jag varken burit eller kommer att bära kapsyl i tjänsten. Trots flygchefens och skeppsredarens uttryckliga missnöje.

Då jag under mitt tidigare liv som träl vid ett oändligt antal tillfällen uppmanats att följa uniformsreglementet och bära skärmmössa i tjänsten har jag vid lika många tillfällen varit nödsakad att anmäla mössan förkommen.

För sinnesfridens skull har jag gjort omfattande efterforskningar vad gäller mössans öde och till slut lyckats återbörda densamma till flygchefen i ett rekommenderat paket med avsändare "Polisens Hittegodsavdelning" vilket måste hämtas ut på något avlägset postkontor.

Mission completed!

Fortsättning följer.

Tisdagsegling

En dag var det tisdag och när sådan infaller på sommarhalvåret är det kappsegling i Domstens Båt Klubbs regi (DBK.)
Banan består av en tårtbitsliknande trekant i sundet utanför Domsten och många kikarförsedda wannabees följer denna gastkramande begivenhet från sina trygga hem.
Denna tisdag blåste det många sekundmetrar. Hela femton stycken i de värsta byarna. Två gamla kollegor, chefspilot Torgny och kapten Jutte, gastade ombord på mitt fartyg s/y Hodie och tack vare deras väl utvecklade vinnarinstinkter vann vi dagens segling överlägset. Tyvärr var det ganska få deltagare som vågat sig ut i det hårda vädret, närmare bestämt bara vi.

Skönt inför stundande avfärd söderut att veta att båten inte välter när det blåser på den. Passade på att övernatta ombord för att så sakteliga vänja mig av med det lättjefulla livet som landkrabba och pensionerad reaplanspilot. Ägnade resten av kvällen åt att torrsegla på plotterns elektroniska sjökort i trakterna runt Amsterdam.

Fortsättning följer.

Sista natten med gänget

QuackquackBengtsson

Så var det dags. En sista charterhelg på jobbet, mest för att verkligen få en avgörande smak på hur påfrestande livet som träl är.

Alla kaptener, gamla som unga har på senare tid i flygbolaget fått förmånen att alternera mellan tjänstgöring som styrman och kapten ombord på bolagets luftfartyg för effektivare tjänsteplanering.

Tack vare denna förmån kom jag att flyga ihop med en gammal kaptenskollega, QuackquackBengtsson, hela helgen för första och enda gången på tjugo år.
QuackquackBengtsson tjänstgör alltid ihop med sin lilla gula anka vilken har en ovana att lägga sig i radiokommunikationen med trafikledningen. Till någras förtret men dock flertalets förtjusning. Ankan brukar trigga hela universums zoo att höra av sig. Till och med en hemglassbil satte igång att skräna igår morse på flygradion.

Bengtsson utgör, utan konkurrens, en av flygets större legender i modern tid och det är väldigt uppfriskande att umgås med honom, både privat och på arbetet.

Under gårdagens stopp nere i Kroatien gick ett navigationsinstrument sönder just som vi skulle flyga hem vilket medförde att vår tilldelade starttid förföll. Burken började naturligtvis fungera direkt när starttiden hade förfallit. Vi fick stå still med ett hundratal resenärer ombord ca två timmar i 35 graders värme och vänta på en ny starttid.

Vi blev därför sugna på att hyra varsin kajak i Köpenhamn på kvällen och paddla runt på Christianhavns trevliga små kanaler för att svalka oss.

I morse fattades en trappa vilket resulterade i diverse akrobatiska moment för att ta sig ombord, vattentanken blev inte påfylld så morgonkaffe blev vi utan. På Sardinien överensstämde inte standarden på tömningsröret till toalettanken varpå hela innehållet med diverse korvar och spad hamnade på plattan lämpligt nära passagerartrappan. Vattentanken som var tom och skulle fyllas med hjälp av mitt tekniska kunnande var inte tom utan sprutade ner hela min uniform.

Härligt svalkande i värmen.

Åter tilldelad en slottid vilken var satt lagom snävt för att hålla vår stressnivå på en alldeles för hög nivå.

Slutligen överensstämde den Italienska passagerarlistan illa med verkligheten vilket åter höll på att ge oss förmånen att vistas ett par behagliga extratimmar i det tropiska klimatet.

Oturligt nog blev vi påhejade av tornet med tillmälen som "clear for immediate take off" så vi kom i luften med några sekunders mariginal.

Väl hemma och definitivt befriad från träldomen bjöd min kollega på en god middag i edens lustgård "tomatens hus"/Vallåkra, Skåne, Sweden.

Sitter nu och suktar efter friheten på havet, vilken snart lär infinna sig. Dock fortfarande en del praktiska bestyr att fixa.

Kaseplank måste man ju ha. Ett par ölbackar böcker, nya solglasögon anpassade till det extremt fina väder som väntar söder om Helgoland. En cykel som går att vika ihop till en tredjedel av sitt ursprung, större utombordare till gummijollen, en uppblåsbar havskajak och mat till papegojan.

Fortsättning följer.

Tankar

Den som funnit havets frihet

är en förlorad själ iland

Preventiv flygspaning

Då jag en längre tid oroat mig för huruvida Öresunsbrons placering verkligen överenstämmer med mitt till hutlösa priser inköpta navigationsunderlag företog jag i eftermiddags en flygspaningstur. Jo det såg bra ut vilket framgår av bifogat flygfoto. Bron ligger bevisligen där den ligger.

Passade på att landa både på Fridhems gård vid Höllviken och Egglanda national vid Abbekås där jag blev tvingad att dricka kaffe med mjölk i och äta goda kakor på flygplatsverandan hos familjen Eggeling. Tack, det smakade!

I övrigt har jag micklat lite med riggen, bryggseglat stormfocken, sjöseglat hårdvindsgenuan och tvättat lättvindsgenuan. När jag ändå var i farten passade jag på att bekanta mig med rullgenakern, nästan som en spinnaker men snällare att hantera ensam, vilken sitter fast i både hals och hisshorn. Allt till belåtenhet förutom att trasorna nästan ruinerat mig. Monterat livflotte och löplinor på däck, tvättat kölsvinet med såpa och färskvatten, tätat ett läckage i sjöställsgarderoben, förstärkt nedgångsluckan till salongen med en kraftig rostfri plåt, monterat ett kassaskåp att förvara de få pengar som återstår. Allt för att göra det svårt för stöldbenägna individer. Kopplat in en inverter som ger 220 volt och en massa watt från batterierna som förökat sig till det dubbla antalet så jag kan kräma på allt vad tygen håller. Handlat mera fendrar på biltema, köpt kaseplank att ha vid slussningar samt ditten och datten som kan vara bra att härbärgera ombord. Även lite av Imrays översiktskort, Reeds nautical almanac, tidvattentabeller och elektroniska sjökort till plottern. En AIS-mottagare är monterad och går tillsammans med radarekon att lägga in på plotterns sjökortsbild. Även alarm för närgångna fartyg går att aktivera vilket betyder att jag kan sova i lugn och ro när jag känner mig utarbetad (har garderat med en IKEA-äggklocka ).

Epirb, drivankare, och mediciner är på gång. Sen skall jag nog klara mig ända till medelhavet tror jag om jag inte kommer på ytterligare oumbärliga nödvändigheter.

Det åskar därute i sommarnatten och resfebern har tilltagit!

Fortsättning följer.

Nypåmönstrad besättningsmedlem

Här kommer en bild av min nya kabinchef. Huvudsakliga arbetsuppgifter blir att hålla salongen fri från alikor och fyllekajor samt i mån av tid även arbeta som gast då en av meriterna är just att gasta.

I övrigt pågår lättjefulla förberedelser inför avfärden den 30:e juli. Mycket träning erfordras.

Främst i form av mångfaldiga segelresor till Systrarna Olsen i Hornbaek där konsten att nära sig på lokal förbereds inför alla framtida besök på liknande inrättningar under resans gång. Även studiebesök på Hornbaeks vita sandstrand hjälper till med anpassning till liknande framtida vistelser i sådan miljö.

Ett studiebesök i Nyhamnsläge hos en av den här kulans värsta kariblar, sjökapten Lars Paulsson som befarit våra världshav under senare generationer, är också av nöden för att kunna genomföra resan på ett sjömansmässigt korrekt sätt i alla avseenden samt att med kroksabel kunna avstyra piratattacker på ett elegant och stilfullt sätt.

Sist men inte minst pågår daglig högläsning för min besättning ur "Morbror Jonas sällsamma äventyr" av Axel Larsson, Torskabäck.

Citat ur denna för sillmjölkar så uppbyggliga skrift kommer att publiceras under resans gång.

Fortsättning följer.